Idag

"Tänk om det kommer en dag då människor ser färg och form i konsten på samma klara vis som de lyssnar till musikens toner och klanger" sade Lars-Gunnar Nordström.


All That They Know -Owen Pallett

/Matilda

Nu är det dags! Kom till Nykarleby!

"Inga Liljestrom i samarbete med UP Bildkonst och Mediakultur inom Novia presenterar ”Sparkstötting”. Kulturhuset Scala, Nykarleby, 12. och 13.5.2009. Båda kvällarna kl. 20.00. Fritt inträde.

Inga Liljestrom (sångare / kompositör med bas i Australien och Frankrike) har tillsammans med en grupp konststuderande skapat en föreställning i vilken en rad olika konstformer – musik, film, konst, kostym, lyrik och dans - blandas till en helhet.

Showen kan ses som en filmisk resa genom emotionella landskap av en kvinna representerandes landskap, isolering och tomrum i Nykarleby med omgivningar. Hennes inbördes landskap är däremot rikt och fullt, så även den råa känslan i hennes sånger. Valet av plats – Bio Scala – och ljud ur Nykarlebys vardagsliv är en strävan att ytterligare intensifiera känsloyttringarna.

Tillsammans hoppas gruppen kunna bjuda på en föreställning vilken tillåter publiken att svepas med in i den lilla värld som skapats men även att publiken fortsättningsvis ges utrymme för egna tolkningar och upplevelser."

/Matilda

D'espa till Finland igen!

Wow! Jag är jätteupprymd. Egentligen hade jag tänkt blogga om något helt annat, men så hände dethär! Det var nämligen så att min kusin hade råkat läsa i en tidning att det japskiga visual kei-bandet D'espairsRay kommer till Finland igen! Och det visade sig stämma bra. De kommer hit i juli!











Med jämna mellanrum har jag varit inne på deras hemsida för att se om de någon gång tänkt komma till Finland igen. Jag såg dem den första juli 2007 på Tuska festivalen och blev ett stort fan. Dagen efter gick jag och köpte deras två första skivor. Men ifjol blev jag besviken när det visade sig att D'espa bara höll sig i USA och Japan hela våren och sommaren. I början av 2009 släppte de en ny skiva och nu är de alltså på väg till Europa igen!

Läs mer här. Men köp absolut inte biljetter förrän jag har hunnit göra det! Det vill säga imorgon.

/Jannica

Verklighet och Eurovision Song Contest

Ska jag vara helt ärlig så kan jag inte ens skriva om vädret utan att ljuga och esteticera. Jag försöker alltid förändra saker i tanken till det bättre. Hur uttrycker man sig direkt och ärligt?

När jag gör grimaser blir de åtminstone fula. Och på tal om detta har "Inför Eurovision Song Contest"-programmen äntligen börjat. Yes!


















/Matilda

På Vasa Stadsbibliotek

I ett försök att läsa lite till vår andra engelsk grammatik tent gick jag och en kompis till stadsbiblioteket, närmare bestämt till Café Prosa. Vi satt där ett tag och funderade över nominala och relativa subordinate clauses tills våra cappuchinon var uppdruckna.

Plötsligt kommer en för mig tidigare känd gubis, som brukar ströva omkring i Vasa och tala med alla han möter, och ställer sig vid vårt bord. Efter en stund börjar han prata.
- Studerar ni?
- Vi försöker.
- Vad studerer ni?
- Grammatik.
- Vad är det för ett språk?
- Engelska.
- Engelska, det klarar man sig på varsomhelst i världen.

Sedan hälsar gubisen oss en trevlig dag, och vi det samma. När han går försöker jag på japanska (som är ett utmärkt hemligt språk) förklara för min kompis att han gjort samma sak förut när jag varit på café.

En ung man i gröna kläder, med hatt och solglasögon som satt bakom mig frågar plötsligt min kompis:
- Puhuksä suomee?
- Joo... Joo.
- Älä puhu.
- Okei. En sitte puhu.

Sen övergår vi till att prata japanska igen, och undrar vad det är med alla människor idag. Varför pratar de med oss? Igen hörs det från bordet bakom mig:
- Pysyttele ruotsinkielessä, se sopii sulle.
- OK??

Efter det slutade vi prata japski. Vi ville inte prata mer överhuvudtaget. Inte gick det så värst bra med grammatiken heller, så vi gav upp och gick därifrån. Aningen förvirrade.

Solsken i Blick

Våren är oslagbar. Denna eftermiddag har jag ägnat åt att försöka fånga lekande solkatter på bild. De har sprungit överallt: i taket, över skåpdörrarna, på väggarna, till och med på golvet under sängen. Bilar som passerat nedanför mitt fönster har fungerat som utmärkta solreflektorer och eftersom esplanaden är relativt vältrafikerad (jämfört med övriga vägar i Nykarleby alltså) har jag haft fullt upp! Tyvärr fick jag inte någon riktigt bra bild på dem, kanske gör sig solkatter bättre på film...


En annan underbar vårsysselsättning är att hänföras av alla förtjusande flyttfåglar. Inom kort tittar också de ljuvligt ljusgröna mössöronen fram och snart, alldeles snart, när vinden blivit mildare och solen intensivare, kan man ta på sig sina vårskor! Oslagbar var ordet.


















/Matilda

バカな人

Jag har just kommit återvänt från tre dagars snowboardande i Lappland. En väldigt skojjsam resa. Och när jag inte åkt snowboard har jag övat kanji 漢字 och lyssnat på musik. Det är nu musiken jag tänkte skriva lite mer om. Och då en viss låt som heter Baka na Hito バカな人.

Det är en artist som heter 雅-Miyavi- (och som har världens finaste tatueringar) som sjunger låten i fråga. En dag i ankarliften berättade min snowboardkompis om en bit av låttexten till Baka na Hito. Och den är så fin så jag tänker citera den här.

はじめて下の名前で呼んでくれた時
Hajimete shita no namae de yonde kureta toki
The first time you called me by my first name

すぐには返事しなかったけど
Sugu ni wa henji shinakatta kedo
I didn't answer right away

本当は死んでもいいほどうれしかった
Hontou wa shindemo ii hodo ureshikatta
But the truth is, I was so happy I could die

Bör läggas märke till att personers förnamn inte används hursomhelst i Japan, alltså är det en ganska stor grej. Glöm nu inte att lyssna på hela låten!

/Jannica